Lite besviken

Har precis färdigställt min rapport i Naturvetenskapen och skickat in den. Den blev inte alls sådär fantastisk som jag hade velat och föreställt mig, så jag måste medge att jag är en aning besviken.
Känns inte som det blir något A för mig på den här uppgiften.

Men fan, jag har 2 prov och 8 andra rapporter att skriva i ämnet så än är det inte kört!!
Det blir inget mer plugg för ikväll. Nu ska jag skicka iväg Kim att köpa lite snask och sedan ska jag sätta mig och spela Guild Wars! Det har jag gjort mig förtjänt av! Och en dusch. Den belöningen nyttjar jag imorgon.
 
 
 

Vecka 20 (19+1) + vagn

Igår bytte vi vecka igen och jag kan nästan säga att vi gått halvvägs. Äsch jag säger det ändå, vi har nu kommit halvvägs! Typ.

Magen är fortfarande liten och faktiskt mindre än den var förrra graviditeten i vecka 20 :S konstigt nog. 
Bebis sparkar nedåt och långt in så oftast känner jag bara små diffusa rörelser, men ibland, om ungen ligger rätt, kan jag känna tydliga sparkar. Då kan man också känna dem på utsidan om man lägger handen över.
 
Första bilden från vecka 20 denna graviditet och andra bilden från förra graviditeteten i samma vecka.
 
Vi har fått tag i en vagn nu förresten.
Vi kommer ta över min pappas och hans frus gamla syskonvagn, då mina småsystrar blivit för stora för den! Den är visserligen några år och lite sliten men så länge den rullar så nöjer vi oss och det kommer inte kosta oss nånting heller. :)

Vi kommer sälja vår gamla brio smile. Vilket känns lite trist :( för mig är det många känslor kopplade till den vagnen och mkt nostalgi från när Castor föddes och från när vi flyttade från äckliga hageby till vår nuvarande lägenhet.

 Tyvärr kan vi inte bara ha vagnen ståendes pga av det så det blir å sälja. 
 
  Carena syskonvagn double swing. Bilderna är tagna från Jollyroom.se.

Nördkväll och egentid

Varje tisdag har Kim något jag kallar för nördkväll på jobbet. Det betyder att Kim och hans nördprogrammerar arbetskompisar sitter tillsammans på kontoret och knackar kod, dricker öl och "browsar" reddit, medan jag passar på att få lite egentid här hemma  och göra sådant som jag uppskattar.
 
Idag tänkte jag försöka färdigställa min rapport om baser och syror till naturkunskapen. Deadline är på torsdag och den här uppgiften har gått lite segt eftersom jag har en fantastisk förmåga att krångla till saker för mig själv ibland.. oftast :P
Jag har alltså läst igenom nästan hela Kemi 1 (ett ämne jag inte ens har) boken, bara för att kunna ta med så mycket kemiska formler och uträkningar som möjligt, ISTÄLLET för att göra den faktiskta uppgiften. Success!!
 
Hinner jag klart med uppgiften tänkte jag försöka leta reda på några lugna godnattvisor och sagor till Castor, som man kan ha igång när han har lite svårt att komma till ro om kvällarna.

När han får välling innan läggdags brukar antingen jag eller Kim lägga oss tillsammans med honom i sängen och läsa någon bok. Det brukar vanligtvis räcka, för sedan somnar han. Oftast.
Men ibland är det lite svårare. Tyvärr hjälper det då inte om jag eller Kim går in och lägger oss hos honom. När vi är där är det som om han blir distraherad och ska ligga och prata och börjar vrida och vända sig i sängen.
Istället får vi gå ut, och gå in med jämna mellanrum för att lägga tillbaka honom i sängen (eftersom han kliver upp och börjar plocka med sina saker).
Då tänkte jag, att något behagligt ljud i bakgrunden, som en saga eller låt, kanske kan hjälpa honom lite på traven att somna de kvällarna.
 
 

Rutinultraljud

Idag var vi på rutinultraljudrt och fick se vår lilla igen :) eller igen för min del, för Kim var det första gången då han var i Stavanger när jag gjorde KUB i början på december. 
 
Tyvärr var det svårt för barnmorskan att få någon tydlig och bra bild, eftersom bebis, enligt henne, lagt sig långt ner och långt in mot ryggraden och inte heller ville samarbeta och ligga still. Det gjorde det inte lättare att jag har en väldigt bakåtlutad livmoder.
Men hon lyckades få till alla nödvändiga mått och bilder för att kunna konstatera att bebis växer och utvecklas precis som hon ska :) 
 
Jag har valt att kalla bebis för hon trots att vi inte vet vad det blir. Jag tror att det kanske blir en flicka den här gången, fick den känslan och kunde inte se nån snörk, men det kan lika gärna vara en till pöjk därinne :)
 
Det känns dock fel att säga den och jag AVSKYR ordet hen, så det kommer jag aldrig någonsin nånsin ever säga! Ärligt talat så skiter jag faktiskt i vad det blir, bara hon mår bra! 
Nu är det iaf en hon tills vidare och vi kommer inte få veta säkert förens i juni :) <3
 
RUL - vecka 18 + 6
26 januari 2015
 
 
 
KUB - vecka 12+0
9
december 2014
 
 


Mens

Haha, jag var bara tvungen.
Jag hittade den här bilden på min mobil från i höstas när jag var i Uppsala.
Jag och min kusin skulle kolla på film i min lillasysters rum och upptäckte då att det var någon som mensat i tältsängen.
 
Kusinen skickade iväg ett sms till min syster för att informera henne om detta.
V (min syster) svarade med att hon redan visste det och outa sedan vem av hennes polare som var skyldig och passade samtidigt på att bifoga en bild där denne såg skit glad ut och gjorde tummen upp.
 
Jag kände mig lite busig och bad kusinen ta en bild på mig och mms'a tillbaka som svar. Hahaha, ja ni ser ju resultatet :p
 
Det tåls kanske att påpeka att min syster är 14 vilket gör det lite extra roligt att retas då dem är lite känsliga i den åldern och får kanske även mih att framstå som lite extra elak och omogen. XD
 
 
 

Magsjuka

Idag är pöjken hemma pga magsjuka.
 
Vi har nog inte lyckats med två hela sjukdomsfria veckor på förskolan sedan han började i mitten på augusti. 
Alla dessa envisa jävla sjukdomar!  Tar dem aldrig Slut! ?? Blir så less -,-
 
 

Checklista

Nu börjar vi närma oss mitten av graviditeten och ännu har vi inte tagit tag i nånting som har med bebis nr 2 å göra. 
Här har jag sammanställt en checklista över saker som behöver ordnas:
  • Syskonvagn

    Castor kommer fortfarande vara för liten för att orka gå längre sträckor eller stå på en stå bräda när avkomman anländer. En syskonvagn är därför viktig.

    Jag har några krav på vagnen, men brukar i övrigt inte vara så kräsen. När vi köpte första vagnen tog vi det som var billigast på baby proffsen, vilket blev en brio smile, en vagn som jag för övrigt varit mkt nöjd med.

    Mina krav är följande.
    - Inte för bred och klumpig
    - Ska klara av att köra i lite terräng, exempelvis snö och lera
    - det ska gå att justera och vända på sitt och liggdelen som man kan bestämma åt vilket håll barnen ska sitta
    - den ska kunna göras om till en enkelvagn

    Jag har hittar en vagn som jag gillar och som passar in någorlunda. Emmaljunga viking. Den här modellen går dock inte att göra om till enkelvagn, vilket för mig är ett minus :/

    Har fastnat för dessa två färger, Rosa och "petrol".
  • Bärsele
    Inte livsviktigt men smidigt! När castor var bebis fick man inte lägga ifrån sig honom för då började han gråta. Vi skaffade aldrig ett Bärsele men tänkte nog göra det den här gången så jag kan plocka och städa samtidigt som jag tar hand om castor och bebis.
  • Namn
    Kanske det viktigaste av allt :P
    Jag har redan bestämt ett pojknamn så där behöver vi inte oroa oss men på flicknamnsfronten är det dock lite osäkrare. Jag har ett namn som jag gillar men inte är helt säker på ännu. Vill utforska lite andra alternativ först.
    Jag är ju så van att vara pojk mamma nu då jag tror att jag per automatik förväntar mig ännu en kille och har därför inte lagt lika mkt tid på tjejnamn. Sannolikheten är ju ungefär 50/50, mer eller mindre, så det kan ju va bra att ha ett :)

Vecka 19 (18+0) + inskrivning

Jaha, då var det en ny graviditetvecka igen då :) Helt otroligt vad tiden går fort!! 
Idag tänkte jag faktiskt lägga upp en lite annorlunda mag bild. Jag tänkte sätta in två bilder, nämligen en på magen i samma vecka när jag väntade sonen och en från denna graviditet så kan man lite tydligare jämföra hur magen växer och om det är någon skillnad. 
 
För övrigt vill jag bara tillägga att det inte var så konstigt att magen var utspänd på förra veckans magbild. Haha, visade sig att den var full med pruttar lite senare på kvällen. Haha fy fan vad gasig jag var!
.. Den obefintliga censuren ...
Castor har också blivit dålig i magen. Tror vi smittar varandra så vi har hamnat i en ond cirkel där vi gått med dåliga magar till och från i snart en månad! 
Nu blir det stenhårda hygienrutiner med handtvätt och desinfektion så vi blir av med skiten någon jävla gång!
 
Första bilden är i vecka 19 från denna graviditet, och den andra från samma vecka när jag väntade Castor. Nu när jag jämnför är det verkligen stor skillnad på magarna :O
 
Imorgon har jag inskrivningssamtal på mvc.
Yep i vecka 19! Hade egentligen en tid i vecka 13 men var tyvärr tvungen att avboka pga en hektisk skolvecka och mvc som tyvärr hade brist på tider kunde endast tilldela mig en väldigt långt fram.
 
Jag har dock redan varit på det första informationssamtalet och träffat min barnmorska.
 
Jag gillar henne INTE!
Precis som vid förra graviditeten fick jag en sån där äldre variant vars bäst före datum gick ut någonstans mellan bronsåldern och Kristi födelse. 
En sån där, som oavsett vad man frågar alltid svarar:
"Jag vet inte" eller "du får ringa till förlossningen om du är orolig."

Och som redan är känt, så gillar de här äldre varianterna inte att använda handskar när dem jobbar!
I de basala hygienrutinerna, som man följer inom vårdinriktat arbete, ingår användande av handksar.
Under mitt 1,5 år på omvårdnadsutbildningen har vi fått ordenligt inpräntat vikten av handskar i förebyggande av smitta!

Så när barnmorskan tänkte ta blodprov UTAN handskar sa jag bestämt:
"Glöm inte handskar." 
Varpå hon svarade:
"Jag använder inte handskar!"
Och jag svarade "Jo det gör du" och hon sa: "Nej" och jag sa: "Jo, sätt på dig handskar!" 

Hon såg chockad ut, precis som om hon inte var beredd på att bli tillsagd. Hon började mumla något om falsk trygghet och att hon aldrig stuckit mef handskar tidigare och att hon nog skulle sticka fel. 
Jag förklarade lite snabbt varför hon skulle ha handskar samt att jag inte är känslig och var det nån hon kunde öva på så var det mig. 
Och ja, hon stack fel, åt helvete fel, men lyckades klämma ut några droppar blod i alla fall. 
 
Det andra misstaget hon gjorde var när hon ringde för att boka om inskrivningstiden och gav mig resultaten av mina prover per telefon UTAN att själv ha tittat på dem innan.  
Eftersom jag haft praktik inom vården ville hon ju testa mig för alla möjliga blodsjukdomar (det var alltså dessa hon nu lämnade svar på).
Allt såg såklart bra ut, men OM något hade varit fel så hade hon begått enormt tjänstefel om hon meddelat detta via telefon.
Så nej, den här tanten har jag inte mkt förtroende för tyvärr. Det blir väl å byta ...

Mardrömmar

Inatt har jag haft de sjukaste drömmarna på länge och jag mådde rent ut sagt skit när jag vaknade imorse. 
 
Drömmen började med att jag var hos frisören och skulle färga håret. Hon la i blekmedel och medan det skulle verka började det lossna stora tussar mdd hår från mitt huvud . Fast jag tappade liksom inte håret utan det gick av kanske en decimeter från rötterna. Såg inte klok ut. Men det var inte någrq brutna hårstrån som fick mih att vakna med en svart klump i bröstet.
Drömmen gick från frisören till att jag fick dödsbesked om Castor. Han hade avlidit plötsligt  och oförklarligt medan jag var och fixade frippan. Man hade försökt rädda honom men efter flera timmars återupplivningsförsök hade man gett upp. 
Usch, blir illamående bara jag tänker på det. Vilken fruktansvärd ångest jag hade i drömmen. Jag kommer ihåg att jag försökte gråta men det kom inget trots att jag helt desperat verkligen behövde göra det. Och det fanns med lite scener ifrån gårdagens händelser vilket fick drömmen att kännas så otroligt verklig!
Allting, hela tillvaron var så mörk och hemsk och ångestladdad! Det fanns ingen tröst och ingenting som kunde underlätta smärtan. Försökte fokusera på att jag var gravid och att det 'nya' barnet skulle behöva mig, men jag ville verkligen inte fortsätta leva.
Hjärnan är bra jävla efterbliven ibland. 
 
Vaknade helt blöt och svettig av att Kims klocka ringde och efter att jag lyckats komma till sans med allt insåg jsg att det bara varit en dröm.  Jag kände mig ledsen men lättad. 
När Castor kom för att sägs Hej då till mig i morse innan han gick till förskolan tog jag upp han i sängen och kramade om honom hårt och överöste med mamma pussar och kärlek. 
Han får ha sin jävla tvåårsfas bara han aldrig försvinner!
 
Gjorde en fuling idag och något jag i vanliga fall aldrig brukar göra. Jag sket i att gå till skolan. 
Visst det är dumt men känner mig verkligen helt lamslagen av den där drömmen och ångesten den medförde.
Jag studerar hemma idag och sedan håller jag hårt som fan på lektionsnärvaron resten av terminen!
 
 

Vecka 18 (17+5)

Här kommer veckans magbild om än dock några dagar för sent, rättare sagt 5 dagar. Jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker att magen ser mycket större ut än vad den brukar och allra helst upptill.
Nu brukar jag alltid ta mina magbilder på morgonen innan jag hunnit äta något, för att magen inte ska ha olika storlekar från vecka till vecka eftersom den tenderar att se väldigt annorlunda ut efter en måltid. Den här bilden togs dock efter frukosten imorse så det kan vara därför magen blir lite extra utspänd, men i övrigt märker jag ändå att magen blivit större.
Jag gillar inte när magen ser ut som den gör på bilden. Då ser man inte gravid ut, utan bara jävligt mätt och utspänd. Jag ser mätt ut länge i mina graviditeter har jag märkt.
 
I övrigt mår jag faktiskt ganska bra i graviditeten just nu. Illamåendet är för det mesta borta (ta i trä!) och jag känner mig i stort sett som jag brukar, bortsett från att jag blir trött fortare och inte orkar lika mycket.

Bebis hoppar runt där inne till och från. Tycker nog att det är lite snålt med sparkar och rörelser imellanåt, och kommer inte riktigt ihåg hur det var med Castor i den här veckan mer än att i vecka 19 och närmare 20 så var det i alla fall full rulle! Ibland blir jag lite orolig att något är fel, men försöker påminna mig själv att bebis fortfarande är liten och att jag inte känner alla rörelser fullt ut ännu.
Dessutom är det här inte Castor och behöver inte heller följa hans rörelsemönster. Jag kände trots allt sparkarna på utsidan tidigare den här gången.

Om ungefär en vecka, den 26 januari, har vi RUL. =D Vi har redan gjort KUB testet i vecka 13 och då såg allt bra ut. Nu kommer de dock gå igenom bebis grundligare och använda sig av fosterdiagnostik vilket gör mig lite nervös eftersom jag såklart inte vill att något ska vara fel. Jag tänker dock inte lägga ner någon energi på att oroa mig över det nu. Jag får ta det OM och i så fall när det kommer!
Nu tänker jag bara njuta, fetta på mig, ta plats, klämma på magen och vara sådär allmänt preggo som man brukar vara.

 
 
 
 

Glasögon och kläder

Igår kom min mamma hit från Uppsala för att gå in som en typ av borgenär på avbetalningen av mina glasögon. Det betyder alltså att jag kan ta glasögonen på avbetalning trots att jag inte haft fast anställning i minst ett halvår. Det känns skönt att ha det problemet ur världen. 
 
I samma veva hämtade vi ut mitt andra par med glasögon. Affären har nämligen erbjudandet 3 par för kostnaden av 1. Jag har fixat två par men tänkte avvakta med det tredje tills i mars då de skulle få in lite nya modeller på bågar. Enligt optikern har jag tre månader på mig från och med igår innan erbjudandet går ut . 
 
Idag tog vi en vända på stan och mamma skämde bort mig och köpte gravid kläder.
Nu kan jag lägga mjukiskläderna på hyllan  ett tag och fortsätta genom havandeskapet med stil och klass! YOLO!
 
 
 
 
 

Mammakläder och gravidbok

Först och främst vill jag bara be om ursäkt lite snabbt för bristen av bilder på bloggen. Det är så förbannat tråkigt att läsa bloggar utan bilder tycker jag, men jag har faktiskt inte fotat särskilt mycket den senaste tiden.
Det måste det bli ändring på, för jag vet att jag kommer ångra mig senare när graviditen är över och det inte finns några bilder från den!
 
I alla fall, nu tycker jag att det börjar bli en liten kula av magen och det märks framförallt när jag ska klä på mig. Det är svårt att komma i mina vanliga kläder numera och jeans är det ju bara att glömma för dem går inte att knäppa längre.
De senaste dagarna har jag fått ta mig an vardagen i pyjamas och mjukisbyxor (vilket iof inte är helt ovanligt för att vara mig i normala fall heller), men det skulle vara skönt med lite valmöjligheter.

Jag har letat förjäves efter mina gamla (ett par gravidbyxor och en par mammatröjor :P) men jag kan verkligen inte komma på vart jag lagt dem!
Jaja, i helgen tänkte jag gå ner till H&M och se ifall de har något acceptabelt mamma plagg på rean. Annars får jag nog stå ut med mjukiskläder en månad till :P

Ja, och trots att jag gnäller över denna måndas fattigdom kunde jag faktiskt inte låta bli att köpa den här. Jag vet, skitdumt, men hear me out.
Jag tycker det är så spännande med fylla-i böcker och förra graviditeten var så jobbig att det tyvärr inte finns så mycket dokumentrerat, varken i bilder eller i text från den tiden :( Såhär i efterhand har jag ångrat det så mycket och därför bestämde jag mig för att denna gång göra allt så innehållsrikt och roligt som möjligt.
Vi har en fylla i bok av samma författare, som Castor fick när han var bebis där man skriver om alla han första, ja ni vet det vanliga.
Den boken är hur som helst helt fantastisk och därför blev jag helt salig när jag hittade den här boken av samma personer men för gravida!
 
 

Skolstart

Jaha då var vi igång igen efter några veckors välbehövd ledighet :)

2 av 5 böcker är redan införskaffade och 3 av 6 utav mina gamla böcker sålda.
Det här blir min sista termin med gymnasiekurser sedan har jag (ÄNTLIGEN! och inte en dag för tidigt!) ett fullständigt slutbetyg. Fantastiskt. 7 år senare :P

Härlig helg

Den här helgen har, trots mina kroppsliga krämpor, varit jätte härlig. Castor har varit på bra humör och jag har bara skrattat åt hans knäppa små påhitt. Haha sakerna han säger och gör det är så roligt att se alla uttryck och idéer som rör sig i det där lilla pojk huvudet. Han har varit så mysig med och ska kramas och gosa och killa i håret. Mitt lilla charm troll!  <3
 

Sparkar

Igår när jag låg i sovrummet kände jag hur bebis rörde runt i magen. Snabbt la jag handen över i hopp om att känna något och rätt som det var kände jag en tydlig spark mot handen! 
 
Jag vet att jag har gått igenom en graviditet innan och varit med om det här förut men det är verkligen en helt otrolig känsla, den där första otvivelaktiga sparken!
 
Jag blev helt salig och ropade på kim som satt i vardagsrummet. 
När han kom drog jag undan tecket (samtidigt som jag förmodligen flinade fånigt) och det första han frågade var: "Har du fisit?" 
 
Jag svarade att jag inte gjort det ovh att han skulle känna på magen! Kim la dit handen.
Det tog en liten stund men så plötsligt hoppade det till i magen och Kim sa: "OH!" 
 
Tänk att det ligger en liten där inne!!

KOL

Alltså fy fan för att ha KOL eller någon annan obstruktiv lungsjukdom!
När jag var liten tog man bort mina halsmandlar så varje gång jag blir förkyld nu för tiden så kryper det ner i luftvägarna och resulterar i massor med hosta! Inatt har jag inte fått sova knappt nånting pga kittlande och retande i halsen/bröstet och ihärdiga hostattacker!
 
Just nu vill jag bara gömma mig för världen och vara ensam med mitt gravid illamående och min KOL... vi får se om jag lever än till kvällen.... .. 
 
Nej skämt åsido, jag ska gå och fixa lite te och slå på ett avsnitt av myth Hunters på netflix. 

Produktiv

Idag har jag varit riktigt produktiv känner jag!

Jag har rensat ur mina skolpärmar från förra terminens papper, har skapat en att göra lista där alla viktiga åtaganden finns nedskrivna, jag har rensat inkorgen i mailen och skrivit av mig från massa jobbiga och onödiga nyhetsbrev och på köpet upptäckt att jag har ett twitterkonto sedan november -09 trots att jag aldrig någonsin varit inne på twitter. Och så har jag lagt upp all min gamla omvårdnads kurslitteratur för försäljning på tradera samtidigt som jag varit på jakt efter ny!
Ja, det är så jag rullar.. snabbt och effektivt.
 
Just det! Jag har ju hämtat ut mina nya glasögon också! På vilka jag lägger upp bilder imorgon =)

Det blir en fattig månad denna januari.
För ett tag sedan lyckades Castor sno åt sig mina glasögon (trots att jag alltid gömmer dem väl!) och hade sönder dem. Det hade nog kunnat gå att rädda dem, tror jag, men eftersom dem varit så osköna och jag behöver ett par jag kan använda i stort sett hela tiden, så tänkte jag att jag köper nya och tar på avbetalning.
I vanliga fall gillar jag inte avbetalningar, men detta kändes som ett nödvändigt ont som jag dessutom tänkt betala av snabbare än avbetalningsplanen var upplagd för.

Hur som haver, när jag skulle hämta ut glajjerna idag så fick jag även veta att man måste ha haft fast anställning i minst 6 månader för att anses som kreditvärdig (vilket jag hade vetat om jag läst informationshäftet jag fick av optikern förra gången jag var där). Och så vitt jag visste så hade ju jag studerat de senaste 6 månaderna och det räknas ju tyvärr inte som någon anställning och därmed var jag inte heller kreditvärdig.

Så dumt, precis som att det är lättare för oss studenter att punga fram flera tusen än vad det skulle vara för någon med fast jobb? Och precis som man inte behöver glasögon bara för att man är låginkomsttagare... Oh well. Jag fick hämta ut dem i alla fall, men skulle komma tillbaka nästa vecka och betala resterande tusenlappar!

Denna kostnad, plus att jag behöver betala ny kurslitteratur, utrustning till skolan (block, pennor, mappar) samt avgiften för att tenta upp tre kurser på komvux vilket kommer kosta 1500 och ska vara betalt och ansökt om redan nu i januari. Det är sista chansen att tenta upp kurserna, för efter 1 juli i år så kommer detta inte vara möjligt längre.

Är säker på att det är något mer jag måste betala, men det har jag förträngt..
Jag hoppas på att mina gamla böcker säljer så har jag lite klirr att använda mig utav!
 

Hahaha!
 

Gardiner och kuddar

Jag har äntligen fått fingrarna ur arslet och tagit ner julgrardinerna i vardagsrummet och bytt ut dem mot ett par vita, fräscha. Jag känner mig nöjd. :)
Bilderna blev tyvärr inte lika bra, det är så mörkt både ute och inne, men har försökt ljusa upp dem så gott det går.
 
 
Hittade för övrigt de här superfina kuddarna på glasverandan.se och blev kär! Dem skulle passa jätte fint i vardagsrummet. 
Dessvärre får jag nog försöka lägga band på mig. Är lite fattig såhär efter jul och behöver prioritera andra saker just nu. 
Men de hamnar definitivt på önskelistan!
 
 

Vecka 17 (16+0)

Idag gick jag in i vecka 17 :) och de senaste två dagarna har jag faktiskt kännt av små sparkar. Inte särskilt starka men tillräckligt för att jag ska kunna urskilja dem från annat.  
 
Idag har varit en ganska bra dag om man bortser från alla mina gravid symtom så som trötthet, illamående och huvudvärk. 
Castor har varit på bra humör och jag har fått några roliga stunder som påmint mig om varför jag älskar honom så <3 önskar han kunde vara såhär jämt!
 
 
Här är veckans magbild. Fortfarande inte så mycket att skryta med, ser mest mätt ut, men vi är påväg i rätt riktning i alla fall.
 
Tycker det är så intressant hur olika gravidmagar kan se ut. Har sett dem som är jätte stora och runda i den här veckan, men har även sett folk som varit nästan helt platta fram till vecka 30.
 
Förra graviditeten, när Amanda väntade Zackarias samtidigt som jag väntade Castor, hade jag en liten mage och Amanda hade en stor och rund. Ändå kom Castor ut och vägde 3,5 kg medan Zackarias vägde 2,8. Så storleken på barnen verkar inte ha någon betydelse.

Jag frågade min läkare om vad som avgjorde magens storlek och hon förklarade att det hade att göra med flera faktorer. Mammans längd, lutning på livmodern, barnets placering, hur tränad mamman var innan graviditet mm.
 
Efter varje graviditet brukar magen synas tidigare i nästa. Jag hade därför räknat med en större mage i den här veckan men tycker nog att den ser likadan ut som förra gången.
Men jag ska inte gnälla, jag kommer hinna tröttna på den innan graviditeten är avklarad :P
 

Bolasmycken

På tisdag går jag in i vecka 17 (16+0) och vi börjar närma oss mitten av graviditeten :)
Den 26 januari har vi rul och efter det tänkte jag skicka efter ett bolasmycke till bebis. 
 
Jag har spanat in tre stycken som jag gillar,  men har inte riktigt bestämt mig för vilken det blir ännu. Det lutar nog mest åt den guldfärgade mef "bubblor". Men vi får se vilken det blir.
 
 
Imorgon är den gravidetsdagen då jag kände Castor sparka första gången, dvs 15+6. Den här gången har jag än så länge bara kännt svagt "fladder" men inga tydliga sparkar. Och magen ska vi inte ens tala om. Totalt obefintlig. Det får den väl vara,  men lite sparkar tycker jag iaf ungen kan bjuda på. Jag hoppas det dyker upp snart!

På stan

Igår var familjen i Norrköping city för att uträtta lite viktiga ärenden, typ byta julklappar och inhandla ny foundation till mamman vars gamla var slut. 
 
På väg ut ifrån kicks blev vi stoppade av två utländska karlar (kan tyvärr inte PK - termen), som fått syn på Castor. De satt och fikade på cafét som ligger utanför och började vinka in castor till sig och vifta med mobiltelefoner. Castor tänkte inte två gånger utan sprang genast bort och det hela gick så fort att vi inte hann stoppa honom. Den ena mannen startade upp ett spel på mobilen och började spela med castor som blev helt fascinerad. Karlarna började vinka till mig och kim "Hej då mamma och pappa!" Precis som om vi skulle lämna vårt barn ensam med dem två. Kim kläckte såklart ur sig att han skulle springa och köpa en dricka och jag sa snabbt att "Nej det ska du inte!". Jag tänkte inte stå själv med två främmande karlar.
Jag var på min vakt och uppmärksammade varje rörelse. Jag (liksom de flesta föräldrar) bli alltid misstänksam när främmande människor blir för närgångna mitt barn.
 
Efter en stund reste sig den ena mannen för att gå iväg och castor gick efter och mannen skrattade och satte sig på huk och började krama och pussa på Castor. När han reste sig igen sa han "kom!" Och höll ut ena handen med stans längsta cokespoon på ena fingret mot Castor. Jag fångade upp Castors hand precis när han skulle ta mannens och sa "Nej".
 
Sedan sa jag artigt Hej då till de båda männen och så vandrade jag och kim vidare tillsammans med pojken som inte vet sitt eget bästa.
Missuppfatta mig rätt, männens intensioner var säkert de allra bästa men som förälder blir man alltid vaksam vad gäller sina barn och främlingar, även om jag måste medge att jag förmodligen inte blivit lika misstänksam om det varit två kvinnor. Förmodligen har jag fler fördomar mot män och ser kvinnor som mindre hotfulla. 
 
Hur som haver, nu till något helt annat. Igår fick jag några sena julklappar av Kim som jag önskat mig från I fucking love science hemsida. Det var ett halsband, ett armband och örhängen. :)
  
 
Hjärtat, som ni kan se är ett hjärta, örhängen är två dubbel helix (DNA strukturer) och på armbandet finns fem berlocker. Det är ett mikroskåp, en dubbelhelix, en hjärna, en neuron (nervcell) och en serotonin molekyl.

Lunch och (eventuell) hjärnblödning

I morse vaknade jag med en sjuhelvetes pulserande huvudvärk.  En sådandär sprängande skallebank där hela huvudet känns som det ska explodera. 
Castor ropade på mig från sitt rum och jag tittade på klockan som var 10. Oj, vad länge han sov idag! Får man förmånen att sova så länge är det ingen idé att gnälla över att man är trött.  Då är det bara att bita ihop och palla sig ur sängen.  
 
Castor och jag gjorde oss i ordning eftersom vi bestämt att vi skulle gå och hälsa på Kim på nya jobbet. 
Det blev, som det ofta blir nu för tiden, en kamp mellan två viljor. Fem hjärnblödningar, massor med skrik, gråt och brottning senare var vi påklädda och klara att gå.
 
Kontoret var mysigt och arbetskamraterna var supertrevliga. Castor fick ett äpple och Kim visade oss runt.
Efter rundturen bestämde jag och Kim att vi skulle gå till texas longhorn och äta lunch ihop.
Men precis när vi skulle lämna kontoret var olyckan framme. Castor slog en snygg vurpa och landade med pannan rakt på hörnet av ett litet bord. Det blev inget allvarligt men blödde lite grann och lämnade ert märke efter sig. Jag förklarade att han nog skulle överleva den här gången med.  
Trots smällen och såret så grät han knappt. Det var två sekunder gråt sedan blev han tyst.
Jaha, här gråts det inte när man slår sig och får ont, men när man inte får som man vill då jävlar kan de bölas i timmar :p skitunge! Kims jobbakompis letade snabbt fram ett tjusigt plåster, och tillsammans med fläskläppen från gårdagens eskapader såg Castor ut som en riktig slagskämpe. 
 
I alla fall,  det blev en mysig familjelunch ute och när Castor och jag kom hem igen så slocknade  både han och jag några timmar :)
 
 

Trots ..

Idag inledde vi den första dagen på det nya året med att storstäda lägenheten och packa ihop julpynt. Jag älskar verkligen julen med allt pynt, men så fort nyår är över vill jag bara packa ihop allting och få det undanstökat. Det är som om grejerna förlorat sin charm lite grann och inte längre fyller någon funktion.
 
På tal om nyår och nyårslöften så bestämde jag ju även att jag skulle försöka ha mer tålamod med Castor. Sedan ca. 4 månader tillbaka har han varit ett riktigt litet monster. Missförstå mig rätt, jag älskar verkligen min son, men just nu är jag så trött på alla maktkamper, allt gråt och skrik och att jaga efter en borderline dramaqueen till unge som slänger och river ner allt han kommer åt. Jag tror att han kommit in i någon tidig två årstrots.

Jag vill gärna tänka att jag är en pedagogisk förälder som förklarar och bekräftar känslor men som även är tydlig, konsekvent och sätter gränser.
Och fram tills jag blev gravid har jag ändå kunnat hålla mig lugn. Nu för tiden är jag själv dock ett hormonmonster. Jag känner mig konstant trött och är alltid hungrig och illamående. Energin räcker inte till att hålla tålamodet i schack när Castor sätter igång för 1711'e gången den dagen.

För honom är alllting fel och allting är en anledning till att bli upprörd. Han blir arg när han inte får som han vill, men han blir även arg när han faktiskt får som han vill, han blir sur när jag inte förstår vad han vill eller när jag råkar göra fel och sedan försöker göra rätt.

Självkart går de flesta barn igenom sådana här faser och det är normalt och ett friskhetstecken. Men just nu, när vi är mitt uppe i det och samtidigt som min kropp inte känns helt hundra är det svårt att hålla modet uppe alla dagar.

Det är så svårt att veta hur man ska hantera situationerna också. Känns som jag testat det mesta nu. Har testat att bli arg och skrika och jag har testat att lugnt och sansat förklara, bekräfta och avleda och jag har prövat att hålla mig undan tills dess att han har lugnat ner sig.
Vad ska man göra egentligen? Och vad är rätt? Han verkar inte vara såhär alls på förskolan.

Nu blev det ett väldigt gnälligt inlägg. Självklart har vi har bra stunder också, och dem stunderna är verkligen fantastiska, de känns bara så få just nu och jag saknar min glada, snälla och mysiga pojke :(