Imorgon är en stor dag.  Imorgon är det nämligen nationella prov i matte och därmed även det allra sista provet innan terminen är slut! 

En rejäl klapp på axeln till mig som klarat av att plugga heltid med två småbarn. Det har varit tufft till och från, men precis som det mesta annat löste även det här sig. 

 

Idag fick jag mina slutbetyg i kemi och biologi också. Det blev ett C i kemi vilket för mig är helt obegripligt.

Enligt läraren hade jag till och med varit och nosat på ett B, vilket är ännu mer oförståeligt med tanke på min bristande kunskap inom just kemi. Jag hade varit glad för ett E men är evigt tacksam för mitt C. 

 

På torsdag plockar jag ut mitt slutbetyg, vilket känns stort!

Så många år som jag kämpat för ett slutbetyg. Nu har jag ett och dessutom ett riktigt bra sådant.

 

Usch jag låter verkligen självgod, vilket inte är min mening. Jag är bara så glad och tacksam över att jag klarat av att ta mig hit. Det har känts så avlägset så länge men nu är jag nästan framme!

 

Ligger i sängen och tittar på The keepers på netflix. En mini-dokumentärserie om ett ouppklarat mord på en nunna i slutet av 60-talet. Väldigt bra faktiskt, lite making a murder feeling även om de skiljer sig i handling. Dramatisk, med twister och konspirationsteorier. Lite väl dramatisk och vinklad till och från kanske, men ändå sevärd. 

 

Min hjärna är helt mör. Hade slutprov i kemi idag.

Usch vilken traumatisk upplevelse! Bland de värsta prov jag varit med om (HP inräknat!). Vi har haft en lärarkandidat den här terminen som haft hand om prov och undervisning och ja, vi är nog inte många som går ut med E, varken i kemi 1 eller 2 tyvärr. De här proven har varit överkurs rakt igenom. Och jag tycker kemi är rätt svårt som det är ändå. 

Jag är glad bara jag blir godkänd. 

 

På onsdag är det slutprov i fysik, så jag har bara ikväll och imorgon att plugga till det eftersom jag lagt all min energi på kemi de senaste dagarna. 

Har suttit med fysiken från 18 fram tills nu. Nu orkar jag inte tänka mer.. 

 

Oj oj oj vad jag längtar tills terminen är klar..

 

 

Men fy vad tiden går fort! Kan ni förstå att det snart är sommar? Kyla och snö till trots.

Inte jag heller.  Så mycket som det snöat det här veckan snöade det inte ens sammantaget under hela vintern förra året..

 

I måndags kom i alla fall resultatet på högskoleprovet. 1.05 fick jag,  vilket jag är nöjd med.

Jag tycker att jag fick en bra bild av hur det är upplagd med samt lite vad jag kan göra annorlunda nästa gång. Nu tänker jag ta sommaren till att förbereda mig ordentligt inför nästa prov så jag kan få åtminstone 1.8.

 

I tisdags var jag hos en sjukgymnast för ryggen också som är helt fruktansvärd atm.

Sjukgymnasten kunde inte påträffa några "patologiska fynd" som hon uttryckte det, utan mitt problem handlar främst om att jag felbelastar ryggen i kombination med att jag är överrörlig. 

Hon förklarade det som att jag låser mig i så kallade ytterlägen, dvs. Antingen så slappnar jag av och hänger med ryggen eller så sträcker jag på mig men svankar för mycket. Den normala hållningen ska finnas någonstans imellan dessa två lägen.

Mycket stillasittande (som det dessvärre blir när man studerar) är också en bidragande faktor smärtan.

Hon skickade med mig några övningar hem och på fredag nästa vecka ska jag tillbaka igen för uppföljning.

 

Jag har varit jätteduktig med att tänka på hållningen, men det har varit svårt att få till den ordentligt ändå. Ibland går det bra och då känner jag inte av det onda så mycket, men tyvärr räcker det med väldigt lite felbelastning för att värken ska komma tillbaka full force. Det är mycket möjligt att jag eventuellt skulle belva bygga upp lite styrka i involverad muskulatur.

 

Avslutningsvis kommer lite bilder på Vega.

Tänk att hon fyller 2 om drygt en månad. Det känns som hon gått från bebis till barn på väldigt kort tid. Hon är helt förvildad nu för tiden. Klättrar överallt och saknar helt omdöme och självbevarelsedrift.  Hennes stackars panna bär alla tänkbara nyanser av lila, blått och grönt.

 

Och villet humör!

 

.. En normal tvååring med andra ord:p jag har bävat inför den här åldern länge. Jag kommer ihåg hur Castor var som 2 åring. Man kan trösta sig med att det är övergående i alla fall.

 

Nu ska jag dock sova!

Det har varit en lång dag och imorgon ska jag umgås med barnen. Vi ska gå på leksaksaffären för mormor  lovade Castor en leksak om han var snäll och hjälpte mig när jag hade ont i ryggen.

Och han har verkligen varit snäll!

 

God natt!

 

Oj oj oj, här inne ekar uppdateringarna med sin frånvaro. Nu var det bra länge sedan jag skrev något senast. Naturligtvis har jag en bra men kanske lite väl återkommande ursäkt.

Plugg, plugg och åter plugg.

I torsdags fysikprov, i fredags biologi,  i lördags högskoleprovet och nu på torsdag, kemi.

 

Så hur gick det på högskoleprovet? Tänker ni.

Och jag svarar som så att jag har gjort bättre ifrån mig i mina dagar. 

Det där med att prestera under tidspress är verkligen något jag behöver öva på tills nästa prov! 

 

Men så en rolig nyhet. 

I sommar hittar ni mig på avdelning 3 på vrinnevisjukhuset här i Norrköping,  för lo and  behold, jag fick jobbet!!

Jag är så otroligt glad och känner mig både nervös och taggad! Det ska bli så roligt!

 

Anyways, till något helt annat. 

Vi har beställt juniorsäng till Vega. Det är dags att reclaima min egen så för att göra det enklare för oss får hon en vanlig säng som vi med kan ligga i och natta.

 

 

 Jag har faktiskt velat ha en grå säng ett tag nu så jag är glad att jag hittade en till ett rimligt pris. Royal hette denna modell och är av märket troll för de som suktar efter en likadan.

I helgen blev Castor sjuk och eftersom vabruari varit i princip varannan vecka här hemma sedan augusti så kände jag och Kim att vi varken hade råd eller (för min del) tid att vaba mer.

 

Så min mamma tog en för laget och begav sig, tillsammans med min syster, hela vägen från Gävle ner till Norrköping för att plocka upp grabben och tillhandahålla honom husrum under veckan. 

 

Yes! Tänkte vi. Ingen VAB!

Men tji fick vi såklart för bara en dag senare, måndag kväll, hade Vega ådragit sig både feber och hosta. -,- 

Man vet inte om man ska skratta eller gråta. 

 

Nu har hon har varit hemma både igår och idag. 

Jag har fått prioritera lektioner att gå på så Kim och jag har kunnat dela upp vabandet.

Jag har varit produktiv under min VAB tid.

Idag har jag tvättat fönstrena i barnens rum, tvättar,  bytt påslakan i castors säng, städat köket, tagit hand om Vega OCH varit i skolan.

 

Vi fick tillbaka matteprovet samt bilogiprovet vi hade i fredags och tro det eller ej men det gick riktigt bra på båda. Jag vet inte hur, men det hände.

 

Imorgon ska Vega till förskolan igen och jag hoppas de hör av sig angående jobbintervjun jag var på för snart två veckor sedan.

Håller tummar och tår! 

 

Matteprov: CHECK! 

 

Fy vad skönt att äntligen ha det avklarat!

Nu hoppas jag bara att jag blir godkänd, även om det inte är betygsbaserat. Det skulle ju vara nice om allt pluggande burit frukt så att säga och någonting fastnat där inne.

 

För det känns som om allting åker rakt igenom hjärnkontoret utan att registreras någonstans. Den nya informationen som kommer in pressar i sin tur ut den gamla och ingenting blir kvar. 

 

Jag vet inte hur jag ska förklara för att det ska bli förståeligt, men alla tankar är så tafatta.

Ibland är det som att jag nästan får tag i dem men så slinker de iväg.

 

Jag blir väldigt lätt distraherad av annat också och hamnar på villospår. Som t.ex. när jag ska göra något så enkelt som att kolla mailen på mobilen så kan jag swipa 5 varv bland alla appar och komma in på allt från instagram till itslearning och fortfarandet inte ha kollat mailen.

Inte för att jag hittar något mer intressant någon annanstans men helt enkelt för att jag glömmer bort på vägen vad det var jag tänkt göra.

Så då fortsätter jag trycka på allting istället i hopp om att jag då ska komma på vad det var jag skulle göra.

 

Det är jättefrustrerande!

 

Såhär är det när jag pluggar med och när jag läser texter förstår jag knappt vad det är jag läser. Jag kan sitta och stirra i en bok i flera minuter. Precis som om allt skulle bli mer begripligt ju längre jag stirrar.

 

Just nu, eller sedan skolstarten i augusti förra året för att vara mer exakt, känner verkligen inte igen mig själv.

Jag brukar ha rätt lätt för att ta in och bearbeta information.

Jag vet inte vad som hänt. 

 

Men det har tagit på självkänslan. Jag har inte känt mig såhär inkompetent och dum sedan grundskolan där lärarna uttryckligen betonade min oförmåga att prestera. 

 

Ju mindre jag klarar desto tydligare blir den där rösten i huvudet som talar om hur dum och oduglig jag är. Och så blir det en ond cirkel.

Jag försöker tämja rösten genom att hitta på ursäkter som kan förklara röran i huvudet. 

 

Jag antar att jag kan skylla på mamma/småbarns hjärnan.

Det är många bollar i luften.

Plugga heltid med två småbarn är inte lätt vill jag lova. Det är hushåll som ska skötas, barn som ska tas om hand, karlar som ska tillfredsställas och skolarbete som ska genomföras. 

 

Det måste vara därför ..

Trots att jag avskyr sommaren och fastän jag föredrar både det kallare och mörkare vinterhalvåret så fullkomligt älskar jag våren!

Det är något med ljuset och luften som framkallar sådana härliga känslor. Och den senaste tiden har det känts sådär vårigt och mysigt i lägenheten. 

 

Nu längtar jag tills vi kan lägga undan alla vinterkläder och dra på oss tunnare jackor och skor när vi går ut. 

Jag längtar efter mer färg i tillvaron och att få värma mig i solen en ljummen vårdag.

 

Om mindre än en månad fyller Castor 4. Vi har planerat in ett stort barnkalas med frozen tema. Castor och jag har hjälpts åt med inbjudningarna på datorn och nu ska vi bara finslipa texten innan vi skriver ut dem och skickar iväg till de barnen som inte får dem direkt i handen på förskolan. 

Alla presenter är redan inhandlade och inslagna (jag gillar att vara ute i god tid) och jag ska sy vimplar i ett frozen tyg jag hittat på rea.

 

1 april har jag för övrigt anmält mig till högskoleprovet. Jag kommer plugga till det, men räknar inte med att få ett toppresultat eftersom det blev lite kort varsel. Jag anmälde mig framförallt för att ha gjort det en gång så jag vet lite vad som väntar. 

I höst ska jag ge mitt allt och jag hoppas det räcker för att komma in på läkarprogrammet nästa vår.

 

På fredag har jag en arbetsintervju för ett sommarjobb på sjukhuset som jag verkligen vill ha! Jag håller tummar och tår för att jag får det. Det finns viss kunskap man inte kan läsa sig till som endast förvärvs genom praktiskt arbete. Därför vill jag ha mer arbetslivserfarenhet inom just sjukvården.

 

Men nu ska jag sova för imorgon behöver jag börja hårdplugga inför matteprovet på torsdag.

Någon som kan något om sin och Cos derivata ? Eller räkna vinklar med pi? 

Nä, inte jag heller X'D

 

Idag fick jag äntligen den skriftliga delen av nationella provet i matematik 3 avklarat.  Förhoppningsvist blir jag godkänd och kan därmed få betyg och avsluta kursen. 

 

Nästa vecka drar resten av kurserna igång och Vega har efter endast en vecka på förskolan redan hunnit bli sjuk. -,- jag bävar inför hur det kommer bli med alla sjukdomar den här terminen. En vecka i streck är verkligen max vad vi hunnit med under hela höstterminen innan en sjukdom slagit till. Det lär väl inte bli bättre under vårterminen.

Men det MÅSTE gå. Jag måste bli klar med komvux nu för jag vill verkligen vidare i livet. 

 

Imorgon ska jag och Vega  iallafall uträtta ärenden. Typ gå till banken som vuxna gör, posta brev etc etc.

 

Sticka håller jag på med också. Har ett jättefint mönster på kofta, tunika och klänning från Lena holme. Jag håller på med klänningen och garner är i en ljusgrön nyans som kommer passa bra till Vega nu i vår.

 

Sa jag att jag skulle göra nationella provet igår? Jag ljög, tydligen, men jag visste det inte då.

 

Var astaggad och hade pluggat som en tok kvällen innan.

Började känna mig lite risig precis innan jag skulle sova men bad till alla tänkbara högre makter att jag skulle kunna hålla tillbaka sjukdomen tills efter provet!

 

Den natten sov jag i princip ingenting. Jag hade så jävla ont i bihålorna att jag inte kunde ligga still. Jag sprang mellan sängen och duschen. Ångorna lindrade smärtan för en liten stund åtminståne.

 

På morgonen när klockan ringde var jag ett fullkomligt vrak. Men jag hade bestämt mig för att ta mig till skolan ändå.  

 

Kim tyckte inte jag såg ut att må så bra så han sa åt mig att vara hemma. 

Jag ringde skolan och frågade vad det skulle innebära att sjukanmäla sig från ett nationellt prov. På skolan tyckte de inte det var någon idé att köra ett heldagsprov om jag var sjuk, så med det sagt stannade jag hemma.

 

Jag kommer inte få göra provet förens i mitten på januari nu och det känns så jävla surt. Av alla dagar... Det är stor skillnad på hur jag mådde igår jämfört idag. Om provet bara varit en dag senare eller en dag tidigare.. fan

 

Jaha, då var det (redan) lucia och bara 11 dagar kvar till julafton.

Morgonen till ära inledde Castor med att grina oavbrutet en timme. Motivet förblir i det dunka, men det handlade någonting om att inte vilja klä på sig osv. Det vanliga när man är 3 och ett halvt år och hela världen bara känns fel.

Han lugnade ner sig en kort stund påväg mot förskolan, men började skrika igen så fort jag nämnde att vi behövde skynda oss. Han tyckte det var jobbigt att gå, sa han.

När vi kommit halvvägs sa jag att vi kunde sakta ner och Castor lugnade ner sig igen. De närmsta 2 minutrarna ökade vi succesivt takten tills vi var uppe i samma hastighet som innan.
Castor märkte ingenting.

Han tycker bara det är jobbigt att gå så fort jag nämner något om att vi måste gå fort, oavsett om vi faktiskt går fort eller ej..

På Vegas avdelning hade det ordnats ett litet luciafirande.

Vi sjöng julsånger (jag hörde mig själv överösta alla andra när jag tog ton), dansade och avslutade med lite julfrukost.
Strax innan 9 behövde jag och Kim börja röra oss. Vega blev kvar på sin avdelning medan Castor fick gå till sin. Kim fortsatte hemåt och jag till skolan.

Först gled jag förbi biologisalen i tron om att vi skulle ha biologi, men min lärare hade redan satt mitt betyg så det var ingen lektion.

Biologi 1 blev mitt första B på typ 2 år. Men med tanke på hur kämpig den här terminen varit så känner jag mig ändå nöjd. Jag hade förväntat mig ett C.

Vid 10 hade jag muntligt nationellt prov i matematik 3. Vi redovisade lösningar på olika uppgifter vi gjorde igår.
Mitt handlade om största och minsta värden i ett visst intervall i en funktion. Jag tror det gick bra, men det återstår att se.
Imorgon är det den skriftliga delen, så resten av idag kommer jag ägna åt att plugga inför det.

Sedan är jag äntligen klar för den här terminen och tänker inte göra annat än njuta av julen den tid som återstår av det här året.

Idag har har vi haft det andra provet i matten. Det gick hyfsat, inte mitt bästa prov men intw heller mitt sämsta. Med tanke på hur rörig jag känt mig i huvudet den här terminen så får jag ge mig själv en rejäl klapp på axeln.

Även om det tar emot att inte ha presterat på högsta nivå så kanske det varit bra för mig att vara "lite sämre". Jag började nog bli alldeles för självgod där ett tag och nu har jag kommit ner på jorden igen. Det är viktigt att vara nöjd men utan att bli ett jäkla smartass som jag säkert varit. 

 

Hur som haver. Vi har åkt på ögoninflammation här.. igen. Samt hosta och förkylning. Var säker eb vecka sedan senast och det får ju inte gå för långt I mellan. 

För tillfället är det bara jag och Vega som drabbats men med tanka på hur mkt det smittar så har jag redan räknat med att Kim och castor snart kommer insjukna de med.

 

Veckan rullar på.

Jag har sytt klart Castors Joggingdress och nu skulle jag behöva en roller innan jag vågar ta några kort på den för katterna hittar snabbt till nya prylar. 

 

Ultraljudet gick för övrigt bra i måndags. Knölen tycks vara en förstorad lymfkörtel som enligt läkaren är både lång och bred men fortfarande tillräckligt platt för att måtten ska ligga inom det normala.

Det viktiga är att hålla koll så den inte växer.

Det vanliga.

 

Nästa vecka är det kemi prov så nu gäller det att vara ihärdig. Imorgon ska jag plugga tills jag spyr.

Jag sökte till vårens kurser idag med. Biologi 2, kemi 2, matematik 4 och fysik 1 (som jag hoppade av denna termin). Det blir roligt! 

Jag har redan börjat plugga inför höstterminen. Jag vet hur det blir när det väl är dags. Det blir så mkt på en gång så det är lika bra att vara ute i god tid.

Så nu har jag friskat upp minnet om polynomer, potenser och heltalsexponenter.

 

Jag längtar så till hösten! Jag vill ha mörkt och kallt och klä på mig mysiga kläder när jag går ut.Gosa upp mig i soffan med mysbelysning och något att sticka.

 

Och snart börjar Vega förskolan!

Jag passat på att uppdatera hennes garderob lite med inför skolstart nu när hm fått in nytt till hösten.

 

Om drygt en månad kickar skolan igång igen och jag är antagen till samtliga kurser jag sökt, dvs kemi 1, biologi 1, fysik 1 och matematik 3. 

Den hör terminen kommer slutbetyget att sättas för mig. Det är därför min absolut sista chans att höja snittbetyget genom att göra prövning i de kurser jag har lägre än A/mvg pch plocka bort de som inte behövs.

 

Jag har 5 kurser att göra prövning i. Skulle jag lyckas höja mig till A i dessa och samtidigt lyckas få A i de övriga kurser som jag läser kommer jag hamna på 20 i snitt! 

Det skulle vara helt fantastiskt och gå ur med såna betyg! Jag tror jag kan klara det, med det kommer bli tufft. Hemskt tufft. 

 

Anyways,. Jag jobbar på här hemma med att få ordning. 

Idag har jag skruvat upp gardinstänger i sovrummet och fått upp gardiner. 

Jag älskar verkligen gardiner. De gör så mkt för ett rum. Helt plötsligt blev det så mycket mysigare. Jag känner mig tryggare och mer hemma nu när de är uppe. :) jag börjar verkligen trivas här! 

 

Då har jag skickat iväg min ansökan av höstterminens kurser! Kemi 1, biologi 1, fysik 1 och matte 3 blev det. 

Jag antar att man kommer in i mån av plats och har därför redan förutsatt att jag är antagen. Kan nog inte ha varit många som hann före. Det är nog få som har en uppesittarkväll bara för att få söka skola så fort antagningen blir tillgänglig, i alla fall inte till komvux. 

Men jag ska erkänna att jag längtar lite efter att få plugga igen, få ha lite annat att göra på dagarna än att ta hand om barn och framförallt att få ha lite mer av en vanlig vardag där jag kan koncentrera mig lite på mig också. Det låter egoistiskt, men bara för att man blir mamma behöver man inte förlora hela sin identitet. Man behöver tid för sig själv och inte bara finnas till hands för andra. Just nu känns det precis så. 

Som att jag är här för alla andras skull men inte för mig själv. Allt rullar på, man kämpar på, och glömmer art stanna upp och rå om sig själv. 

Rättare sagt, man hinner inte, och finns det tid över är man för trött ..