Ryggsäck - del 2

Ja, här är den! Visst blev den fin!? 
Jag är helt förälskad och känner att det kommer skapas många sådana här framöver. För de som är intresserade så går den att köpa på sy_strar på instagram.  
 
 
 
However, en gardinstång har även kommit upp i vardagsrummet. Den andra sätter jag upp ikväll.
 
 

Ryggsäck - del 1

Fan vad jag har sytt. Här kan ni se kvällens alster. Ännu inte färdig, klockan hann bli så mycket, men en bra bit på väg ^^
 
 
 
 
 

Pyssel & ögoninflammation

Vega har åkt på en ordentlig ögoninflammation. Ögonen bara rinner och varar och måste rengöras flera gånger om dagen. 
Tycker så synd om henne när hon försöker klia och jag bara trugar med topsen. Hoppas det vill ge med sig någon gång!
 
I övrigt har jag ett nytt sömnadsprojekt på gång. En varsin ryggsäck till barnen ska det bli, i blommigt och Spets såklart!
 
Har köpt in ett mönster men kommer rita ut det för att få ryggsäckarna större. De ska trots allt rymma Extrakläder och fina saker som skapats på förskolan! 
 
 

Allt som är sött

Trots att jag är väldigt trött om kvällarna har jag tvingat mig själv att sy. Det känns som man aldrig får tid till det annars.
 
Ikväll blev det en mer sommaranpassad pyjamas till Vega. Raglan t-shirt och shorts.
 
Jag inspirerades av godis när jag sydde denna. Associationen är väl självklar eftersom den har motiv av cupcakes, men inslagen av randigt och rosa får mig även att tänka på polkagrisar, sockervadd och karameller!
 
Ska jag vara helt ärligt så skulle jag nog ha sytt också baksidan i cupcaketyget men det kom jag inte på förens efter jag gjort den i vit.
 
Nåja, i övrigt ser den god ut!
 

Bloomers

Ikväll har jag spenderat lite kvalitetstid med mig själv framför symaskinen. 
Har försökt få till ett mönster på bloomers/mamelucker men det här med att rita eget fucking SUGER!!
Det blir liksom fel 100 gånger innan det ens blir lite rätt.
 
T.ex. skulle jag ha behövt en kraftigare spets våd "åtdragningen" och rynkat nedre spetsen så den haft volym oavsett om man snört åt eller ej.
 
Jaja, det är väl lätt att vara efterklok...
 
 

Nattamning

Woop woop! Äntligen har Kim dragit kablel så vi fått internet på den stationära datorn igen. Dessvärre har han inte hunnit bunta ihop och fästa sladden mot lister så den ligger löst genom i princip hela lägenheten. Alla kakelugnar har gjort att vi behövt ta en del omvägar för att komma runt. Mycket sladd med andra ord.

Imorgon har det gått exakt en månad sedan vi flyttade in.
Det finns fortfarande lådor kvar att gå igenom, hyllor och tavlor att hänga upp, fönster att tvätta och ännu har vi inte lyckats med att ha helt städat.
Men det får vara så och ta den tid det tar helt enkelt. Jag orkar inte stressa och med de nätter vi haft den senaste tiden har min första prio varit att orka med vardagen och barnen.

Sedan tre nätter tillbaka har jag inte nattammat. För enkelhetens skull har Kim tagit nätterna och jag sovit på soffan vilket har varit skönt. Vega gråter mindre när Kim tar henne och jag misstänker väl att det beror på att hon inte vill ha hans tuttar.
Jag tänkte fortsätta sova på soffan veckan ut och därefter flytta tillbaka in i sovrummet igen.
Känner att jag behöver den här tiden till att vila.
Det går inte att beskriva hur skönt det varit att låta någon annan ta natten!! Jag hadehelt glömt bort hur det kändes att dela på den bördan XD
 
 

Lugnet

Nu har lugnet äntligen lagt sig här hemma. Barnen (och karln) sover, köket är städat och jag sitter och stickar och streamar mord  (forensic files) på Youtube. 
Känner dock att ögonen börjar svika och funderar på att snart krypa i säng jag med.
 
Det är helt sjukt hur mycket energi som går åt till att vara småbarnsförälder ;p
Känns inte som man har någon tid eller ork över till någonting annat längre.
Har så mycket jag vill göra (sy, rita, måla möbler t.ex.) men jag orkar verkligen inte.
Undrar hur man ska hinna sedan när skolan drar igång? 
 

God morgon..

Internet..
Här sitter jag yrvaken och hinkar kaffe.
Inatt har det trollats ordentligt.
Båda barnen vaknade klockan 5 och tyckte det var dags att kliva upp.
Det tyckte inte jag.
 
Jag har satt upp regeln att innan klockan 7 vardagar och 8 helger, är det strikt förbjudet att kliva upp så länge yttre omständigheter inte kräver det, t.ex. jobb, förskola eller något viktigt möte.
Det låter säkert taskigt,  men för det mesta sover barnen fram tills mer humana tider än 5 och jag tror att det är en vanesak. 
 
Om jag skulle låta dem gå upp 5 varje morgon så skulle de vänja sig vid det och aldrig sova längre än så.
Vaknar de så tidigt för de helt enkelt försöka somna om igen.
Ibland, som inatt, är det inte så populärt och då har man sura barn istället.
Egentligen var det bara ett surt barn. Castor var vaken men låg snällt kvar i sin säng och vilade.
 
Alla föräldrar gör såklart olika och bestämmer själva vad som känns rätt för dem. En del är morgonpigga och tycker det känns okej att kliva upp 5, medan andra,  som jag,  föredrar att vakna lite senare.

Papilionum exoticorum

 
 

Sminkbord

Jag har alltid önskat mig ett sminkbord, men aldrig haft någonstans att ställa det, så nu när vi flyttat lovade jag mig själv att införskaffa ett.
 
Jag har spanat in två stycken som påminner väldigt mycket om varandra men som skiljer sig rejält i pris.
 
Det svarta och är från chili och kostar nästan 1/3 så mycket som det vita från Ikea.
 
Jag har inte bestämt mig ännu för om jag föredrar ett vitt eller ett svart.
Som det ser ut nu är sängen i sovrummet i svart medan resten av möblemanget är i vit.
Jag gillar när det är lite mörkare och börjar nästan tycka det är lite för mycket vitt.
Det kanske skulle bli snyggt att bryta med ett svart sminkbord den här gången? 
 
 
 

Helgen

I helgen har vi haft besök av min mamma och syster.
De har hjälpt till med barnen och jag och kim har fått sova ut lite!
Det behövdes verkligen. Känner mig nästan som pånyttfödd!
 
Igår var vi på stan. Mamma handlade till barnen och skämde bort dem sådär som mormödrar gör. 
Vi var på O'learys och åt. Passade på att fira min mor som fyllde år den 12'e.
 
På kvällen tittade vi på Eurovision och käkade snask och 
idag passade jag på att packa upp lådor och organisera lite i lägenheten. Ännu ett fönster har blivit tvättat, några tavlor har åkt upp på väggarna och jag har flyttat ner botten på spjälsängen. 
Kim jobbar på att få alla sladdar dit de ska. 
 
Det känns som ingenting händer men der går framåt sakta men säkert! 
När vi fått i ordning allt och saker är på sin plats ska jag moppa av golven ordentligt!
 

Omtumlad

Idag fick vi uppleva något som nog tillhör en förälders värsta mardrömmar.
 
Jag hade hämtat Castor från förskolan och vi hade precis käkat mellis.
Vega var tjurig så jag satte mig i soffan med henne för att få henne att sova middag samtidigt som jag skulle göra en matbeställning från Ica.
Castor lekte inne på sitt rum brevid.
 
Jag hörde hur han höll på med pallen som han brukar ha i badrummet för att nå handfatet och tänkte att den ska han inte ha men den är så låg så det är ingen fara.  
Jag ropade med jämna mellanrum för att höra vad han höll på med.
Han sa att han lekte med tåget.
Jag hade dock en obehaglig känsla i magen som jag just då inte kunde sätta fingret på varför.
 
Plötsligt hördes ett duns ifrån Castors rum, det lät som om pallen föll omkull någonstans,  min magkänsla skrek genast till och jag lade undan telefonen för att gå och titta till Castor när jag hörde ett hemskt ljud komma från honom.
Jag kan inte riktigt beskriva ljudet, det var som han försökte skrika men det rasslade och kom bara fram något hest.
Där kickade mina mamma instinkter igång ordentligt. Jag sprang in med Vega I barnrummet.
 
 När jag kom in tittade Castor på mig med panik i ögonen.
Han var lutad mot väggen under ett fönster och liksom hängde med rumpan en bit ovanför golvet och med periennsnöret runt halsen.
 
Jag sprang fram till honom,  satte ner Vega och hakade ur honom ur snöret. Jag kunde på en gång se ett märke där det hade suttit, men så fort snöret var borta kunde han börja skrika och gråta så jag höll om honom och kramade honom. Svalde min egen gråt och försökte istället lugna ner honom.
 
Det är så stört hur mycket tankar som hinner fara genom huvudet på så kort tid.
Jag hann tänka på vart närmaste sax låg, bad jag skulle göra om jag inte fick loss honom, hur jag skulle påbörja hlr om jag behövde, att jag skulle ringa 112 direkt efter, och att det inte fick ligga småsaker där jag satte ner Vega.
 
När Castor hade lugnat ner sig kunde jag inspektera halsen närmare. Det var ett klarrött märke över den ocb som sträckte sig upp mot nacken en bit bakom öronen, det hade börjat svullna och han flåsade och var hes.
I övrigt verkade iaf han må bra, även om jag inte gjorde det.
Jag ringde Kim och min mamma, mådde illa och kände mig yr. Samlade mig och ringde därefter 1177.
 
Kvinnan i telefonen var trevlig och tyckte absolut att vi skulle låta en läkare titta på halsen eftersom svullnaden kunde bli värre.
Hon fixade så vi skulle få komma till barnakuten och jag ringde hem Kim från jobbet. 
 
Sjuksköterskan på 1177 uppmanade mig att ringa 112 om Castor skulle bli ännu mera hes eller få problem med andningen.
 
Medan vi väntade på att Kim skulle komma hem packade jag Skötväskan och gjorde en liten matsäck till barnen (man vet aldrig hur länge man kan behöva sitta på akuten).
 
Vi tog bussen upp men blev direkt när vi kom in på barnakuten hänvisade till den stora akuten eftersom det här inte var en medicinsk åkomma utan något för en kirurg. 
Vi blev hjälpta bort till stora akuten och fick snabbt komma in på ett rum där en undersköterska kollade pews/mews. Dvs. Tog saturation,  puls och kollade andningsfrekvens.
 
Det tog inte lång tid innan vi fick träffa en doktor (Tack och lov, för vid det här laget började Castor bli riktigt rastlös). 
Läkaren lyssnade på lungorna, kollade i halsen, kände och klämde (palperade) medan Castor var jätte duktig och bara hängde med.
 
Läkaren tyckte att vi hade haft tur men sa att det måste ha varit en hemsk upplevelse!  Jag nickade matt.
Han tyckte allting såg bra ut men att de främst ville försäkra sig om var att inte luftrören svullnat igen.
 
Han påpekade att han kanske skulle se över perennerna hemma hos sig med och jag sa att jag tyckte att han skulle göra det.
 
Aldrig tidigare har jag ägnat en tanke åt att persiennerna kunde utgöra någon större fara för en treåring. Det har liksom aldrig slagit mig.
 
Mitt i min frustration när jag precis fått loss och lugnat ner Castor gick jag berserk på alla snören i barnrummet och klippte av dem. Så de utgör inte längre något hot mot hans säkerhet. 
 
Nu sover barnen och jag känner mig helt utmattad efter dagens bravader. Har en klump i bröstet och skulle egentligen vilja gråta en skvätt men känner att jag inte kan.
Tänker mycket. Många tänk om.
Tänk om jag inte sprungit in på en gång. Tänk om han stått på en stol istället för pallen?
Castor slår sig väldigt ofta. Det är inte alltid vi springer direkt. Man hör ofta hur det gått för honom eftersom han har en tendens att prata med sig själv. Det händer hela tiden. Det är så invant så man reagerar knappt när det händer.
Vad hade hänt om jag inte varit så snabb? 
Ja, usch.
 
Det finns inget och ingen i världen som kan väcka så mycket känslor hos en som ens barn.
På gott och på ont.
 
Svullnaden har lagt sig, hesheten med. Men märket lyser fortfarande klarrött. 
Men det ser bättre ut än tidigare.Om någon vecka syns det förhoppningsvist inte längre.
 
Jag vill aldrig behöva uppleva något sånt här igen.
Nu checkar jag ut för ikväll och hoppas att morgondagen inte blir fullt lika actionfylld.

Cupcake tröja och fönsterputs

 
Det här med att få tiden att räcka till när man har småbarn är verkligen en konst! 
 
Trots att det imorgon gått två veckor sedan vi flyttade in här har jag fortfarande inte fått ordning på alla saker eller hunnit städa färdigt. 
 
Idag har jag tvättat ett fönster men av totalt 10 st har jag bara hunnit med 4. Har aldrig sett så mycket fönster och lister i hela mitt liv
Det finns att göra med andra ord.
Och det är inte alls enkelt. För att komma åt de övre delarna behövs stege och den vi har är orginal från några decennier tillbaka. 
Bara lite lagom ranglig.
 Men är man Ninja så måste man ta ansvar för sina övermänskliga krafter och använda dem till att göra ordentligt rent!
 
 
Jag hann i alla fall med att sy här om dagen. Det blev en tröja till Castor i ett av de nya tygerna som jag för övrigt är helt förälskad i!
Kommer bli en hel del nytt till barnen då båda växt ur sina gamla storlekar. 
Kruxet är ju bara som sagt det här med tiden.. och orken. Den känns nämligen också frånvarande.
 
 
 

Nytt mönster

Idag har jag, efter att först ha strimlat sönder 2 meter tyg, äntligen lyckats arbeta fram ett nytt mönster! 
 
 En klänning passande nu till sommaren. 
Nu ska jag bara mudda ärmar och hals sedan är den klar. 
Då ska jag sy upp ytterligare två stycken i de nya tygerna!
 
 
 

Lördag

Arbetsrummet kom delvis i ordning igår men det är fortfarande mycket som behövs göras. 
När man flyttar med barn tar saker helt enkelt lite längre tid än dem gjort annars.
Om tillfälle ges, och energin finns tänkte jag fortsätta mer ikväll.
 
Hur som haver.
På dagens agenda står bl.a. handla, baka och möta upp en kompis och hennes barn som jag inte träffat på länge.
 
Och så måste jag verkligen hitta nagelfil en för nu ser mina naglar ännu mer ledsna ut.
 
 

Arbetsplats

Idag var Amanda med tillhygge och hälsade på, fredagen till ära.
Vega fick två fina solhattar dom Amanda sytt och Castor ovh Zackarias varvade sitt umgänge med att leka och bråka, as is tradition.
Mammorna drack kaffe och det var en trevlig dag.
 
 
 
När Kim kom hem från jobbet vid halv sex fixade vi i ordning lite i arbetsrummet. 
Jag och Castor hjälptes åt att kruva ihop ett bord som stått sedan inflyttningen förra veckan.
Jag vill gå ordning runt mitt arbetshörn nu så jag kan börja sy någon gång! Jag har två nya tyger som jag längtar efter att sätta klorna i!
 
 
 
 

Falling stars

Idag slog värmen till på allvar. Från vinter,  till en enstaka vårdag, tillbaka till vinter för att sedan PANG bli sommar.
 
Det har varit mysigt med sol men idag har varit lite för varmt för min smak. Jag har sprungit och jagat skugga medan resten av stan glassat i solen. 
 
Men jag har haft en bra dag i övrigt och inte kännt mig sådär energilös som gjort det senaste halvåret.
Var uppe med tuppen imorse. Käkade frukost med Kim och barnen och sedan gjorde vi alls sällskap en bit. Kim och Castor drog vidare mot förskolan och jobbet medan jag och Vega fortsatte till BVC.
 
Vega klarade alla kontroller galant och mätte hela 71 cm och 8.6 kg tung.
 
Vi var hem en snabbis mellan BVC och hämtning från förskolan.  
Jag passade på att plocka lådor medan Vega sov middag.
 
Svängde förbi stan en snabbis påvägen till förskolan. Köpte en vas på H&M för ett pangpris. Hade 100 kr i tillgodokort och 50 kr värdecheck så la under 50 lappen XD
Kom som en glad överaskning. Hade ingen aning om att de fanns utan hittade dem djupt begravna i plånboken precis när jag stod i kassan.
 
 

Planering

Om ni följt mig här på bloggen så vet ni att jag gillar att vara ute i god tid med saker.
Om lite mer än en månad fyller bebisen hela 1 år! 
 
Den första födelsedagen är alltid speciell och eftersom vi hade ett stort kalas när Castor fyllde 1 så vill jag även att Vega ska få ett. 
Den här veckan tänkte jag försöka få inbjudningar ivägskickade. Kalaset kommer inte vara förens i mitten på juni men min familj bor så långt bort så jag vill att de ska få sina inbjudningar i lagom tid så de hinner planera. 
 
 
Fick hem lite fint från modelmini. Sugrör och stjärngirlang från no 74 som jag tänkte hänga i 1 av de 100 fönsterna i barnrummet. 

Internet

Nätet kom igång igår natt. Man märker inte hur beroende man är av det förens man inte har det.
Det är fortfarande inte tillgängligt på min stationära dator så bilderna på systemkameran får vänta ett tag till. 
 
Om ungefär en timme ska jag hämta Castor på förskolan. Vega sover middag så jag passar på att njuta av lugnet lite.
Skulle behöva hitta hårsnoddar och en nagelfil då mina naglar ser väldigt ledsna ut.