Jaha, då var det (redan) lucia och bara 11 dagar kvar till julafton.

Morgonen till ära inledde Castor med att grina oavbrutet en timme. Motivet förblir i det dunka, men det handlade någonting om att inte vilja klä på sig osv. Det vanliga när man är 3 och ett halvt år och hela världen bara känns fel.

Han lugnade ner sig en kort stund påväg mot förskolan, men började skrika igen så fort jag nämnde att vi behövde skynda oss. Han tyckte det var jobbigt att gå, sa han.

När vi kommit halvvägs sa jag att vi kunde sakta ner och Castor lugnade ner sig igen. De närmsta 2 minutrarna ökade vi succesivt takten tills vi var uppe i samma hastighet som innan.
Castor märkte ingenting.

Han tycker bara det är jobbigt att gå så fort jag nämner något om att vi måste gå fort, oavsett om vi faktiskt går fort eller ej..

På Vegas avdelning hade det ordnats ett litet luciafirande.

Vi sjöng julsånger (jag hörde mig själv överösta alla andra när jag tog ton), dansade och avslutade med lite julfrukost.
Strax innan 9 behövde jag och Kim börja röra oss. Vega blev kvar på sin avdelning medan Castor fick gå till sin. Kim fortsatte hemåt och jag till skolan.

Först gled jag förbi biologisalen i tron om att vi skulle ha biologi, men min lärare hade redan satt mitt betyg så det var ingen lektion.

Biologi 1 blev mitt första B på typ 2 år. Men med tanke på hur kämpig den här terminen varit så känner jag mig ändå nöjd. Jag hade förväntat mig ett C.

Vid 10 hade jag muntligt nationellt prov i matematik 3. Vi redovisade lösningar på olika uppgifter vi gjorde igår.
Mitt handlade om största och minsta värden i ett visst intervall i en funktion. Jag tror det gick bra, men det återstår att se.
Imorgon är det den skriftliga delen, så resten av idag kommer jag ägna åt att plugga inför det.

Sedan är jag äntligen klar för den här terminen och tänker inte göra annat än njuta av julen den tid som återstår av det här året.