Som jag berättat redan var jag på TUL (tillväxtultraljud) den 30 april (i torsdags) och de som följt bloggen vet att jag under graviditeten flera gånger sagt att vi inte ska ta reda på könet.

Och hade det inte varit för det där sista tillväxtultraljudet så hade jag inte gjort det heller.

I torsdags hade jag ultraljud inbokat klockan 10, tillsammans med ett MVC besök och en läkartid. Eftersom Kim jobbade åkte jag själv upp till sjukhuset och genomgick ultraljudet.
Skitnervös! Jag hade fortfarande inte tänkt ta reda på någonting, utan var nervös för att de skulle hitta något fel på bebis som de missat på tidigare ultraljud.

Barnmorskan hällde på kladd och började röra runt lite med maskinen. Hon mätte bröstkorg och kollade flöde i navelsträng, hjärta och njurar etc.
Så kom vi till delen då hon skulle köra en "pottyshot", dvs mäta lårbenet underifrån och då kunde jag inte hålla mig!

"Kan du se vad det blir?" frågade jag barnmorskan som svarade:
"Vi ska se om vi får till någon bra bild!"

Hon letade och fortsatte röra runt med maskinen innan hon fick en klar bild. Bilden var så tydlig att till och med jag såg vad det var innan hon ens sagt det.

"Det ser ut som ett par ..." sa hon och jag svarade "Så det är en ...?" Vilket hon bekräftade.
Hon pointerade även att hon aldrig bekräftar könet till 100% men att hon var 99,9 % säker.

 

Som ni nog redan förstår så ska de där punkterna fyllas ut med någonting, men jag har valt att inte avslöja könet på bloggen ännu. Detta eftersom vi enbart berättat för ett fåtal anhöriga och vill att resten ska få reda på det när det väl är dags. Förstår såklart att detta kan väcka irritation, och att det kan anses onödigt av mig att säga A men inte B. 

 

Men tittar ni noga kan ni nog lista ut vad det blir ändå ;)