Amanda är min granne och absolut närmste man. Vi har vi faktiskt bott grannar vid tre olika tillfällen nu. När vi träffades första gången bodde i vi i varsin etta på samma gård som kim och jag bor på nu. Sedan flyttade Amanda och Linus till hageby. Jag och Kim flyttade även vi till en större lägenhet i hageby när vi bestämde oss för att skaffa barn. Efter att vi flyttat så upptäckte vi att vi flyttat till samma gård som Linus och Amanda.
Amanda och jag umgicks aldrig, men när Linus och Amandas lägenhet brann ner sov dem hos oss tills de hade fått en lånelägenhet. Samma dag som branden fick jag veta att jag var gravid. Och Amanda var den första jag berättade för då hon talat om för mig att hon och Linus snart skulle börja försöka. Det var då vår vänskap tog sin början och efter det har vi varit bästa vänner.
Men jag trivdes aldrig i hageby, och efter en skottlossning utanför balkongen ville Amanda och Linus inte heller stanna kvar där. De hade redan förlorat sin lägenhet och sina saker och lånelägenheten var i gräsligt skick. De bestämde sig för att börja på ny kula på en annan plats. Amanda och Linus gav sig av från Hageby. Kim och jag följde tre månader därpå och även denna gång hamnade vi granna med Amanda och Linus.

När vi bodde i Hageby brukade vi ofta äta middag tillsammans. Ibland kom Amanda och Linus hem till oss och ibland vi hem till dem. Nu när Linus slutat på Lucky 7 och börjat plugga igen så har han kortare dagar. Så den senaste veckan har vi lagat middag ihop hela gänget igen. Det är oftast Kim eller Amanda som lagar mat, medan jag springer runt och städar och Linus ligger på golvet med pojkarna och busar.
Det är mysigt att sitta tillsammans alla och umgås och äta och jag tror att Castor och Zackarias kommer växa upp med många roliga minnen från våra familjemiddagar.