Nedkissad
Första stegen!
Gävle
På måndag åker jag och Castor iväg till Gävle för att hälsa på släktingar ^^ Det ska bli skitroligt! Har sett fram emot det länge. Har pluggat som en galning denna vecka för att hinna klart med allting innan påsklovet, men har två uppgifter kvar :( En behövs bara finskrivas, sedan är den klar. Ska göra det imorgon bitti.
Den andra får jag vänta med och göra klart när vi kommer tillbaka från Gävle på söndag nästa vecka.
Vi ska åka tåg upp. För första gången i Castors liv och jag hatar tåg så det blir intressant :P Han har kommit in i en sådan där rolig period av sitt liv när han blir arg för allting och en tågresa på tre timmar känns skrämmande då XD för mig alltså.
Den andra får jag vänta med och göra klart när vi kommer tillbaka från Gävle på söndag nästa vecka.
Vi ska åka tåg upp. För första gången i Castors liv och jag hatar tåg så det blir intressant :P Han har kommit in i en sådan där rolig period av sitt liv när han blir arg för allting och en tågresa på tre timmar känns skrämmande då XD för mig alltså.
Castor har blivit väldigt bestämd med att han ska äta själv, inte matas. Idag vände jag mig bort i två sekunder och när jag vände mig tillbaks igen möttes jag av denna underbara syn :P Duschade honom ordentligt efteråt, men han är fortfarande fläckig XD
Förskoleplats!
Idag fick vi ett brev hemskickat ifrån kommunen angående förskoleplats som vi ansökte om i början på februari. Vi fick ingen av de förskolor vi valt men känner mig supernöjd ändå. Jag ångrade mig nämligen i efterhand att jag inte valt denna som ett alternativ, men nu fick vi ju den i alla fall.
Castor ska skolas in någon gång i augusti, i samma veva som jag börjar skolan igen.
Vi har för övrigt gjort våra val nu inför tredje, och sista terminen. Val av inriktning. Vi hade akutsjukvård, psykiatri, äldreomsorg och specialpedagogik att välja medan. Jag valde akutsjukvård som första alternativ, naturligtvis och psykiatri som andra hand. Tyvärr finns det bara ett begränsat antal platser på akutsjukvården, som är den populäraste och av någon anledning tycker lärarna att det är rättvist att lotta ut platserna :/ att jag spenderar all min fritid till att plugga och att en lottning sedan ska få avgöra min framtid är tydligen rättvist.
Fattar inte varför. Hoppas innerligt att jag får mitt förstahandsval, för det är det enda som intresserar mig. Blir jag tvungen att läsa något annat vet jag inte alls hur jag ska orka ta mig igenom nästa termin.
Hoppas hoppas! Vi får dock inte veta något förens dryga två veckor innan skolstart så jag ska försöka att inte lägga ner för mycket tanke på det.
Ska i alla fall läsa vidare efteråt, men hade velat jobba ett tag innan jag behöver plugga igen och då hade det varit kul att jobba med något som intresserar mig. Speciellt efter hur mycket jag kämpat för att komma hit.
Castor ska skolas in någon gång i augusti, i samma veva som jag börjar skolan igen.
Vi har för övrigt gjort våra val nu inför tredje, och sista terminen. Val av inriktning. Vi hade akutsjukvård, psykiatri, äldreomsorg och specialpedagogik att välja medan. Jag valde akutsjukvård som första alternativ, naturligtvis och psykiatri som andra hand. Tyvärr finns det bara ett begränsat antal platser på akutsjukvården, som är den populäraste och av någon anledning tycker lärarna att det är rättvist att lotta ut platserna :/ att jag spenderar all min fritid till att plugga och att en lottning sedan ska få avgöra min framtid är tydligen rättvist.
Fattar inte varför. Hoppas innerligt att jag får mitt förstahandsval, för det är det enda som intresserar mig. Blir jag tvungen att läsa något annat vet jag inte alls hur jag ska orka ta mig igenom nästa termin.
Hoppas hoppas! Vi får dock inte veta något förens dryga två veckor innan skolstart så jag ska försöka att inte lägga ner för mycket tanke på det.
Ska i alla fall läsa vidare efteråt, men hade velat jobba ett tag innan jag behöver plugga igen och då hade det varit kul att jobba med något som intresserar mig. Speciellt efter hur mycket jag kämpat för att komma hit.
Bajsig bajsdag
Här kommer ett gnälligt inlägg bara för att jag känner för att gnälla idag. Egentligen har det inte hänt någonting speciellt, men det är många småsaker (och även en del stora) som ligger under än längre tid och byggs på. När man inte hanterar dem rinner de slutligen över och man bara .. orkar inte helt enkelt.
Jag är så trött. Så trött i hela mitt huvud och så förbannat less på att inte kunna vara 100% mentalt närvarande. Jag är trött på den där, osynliga väggen som avskärmar mig från verkligheten och jag vill bara slå sönder den och bli fri! Jag vill se världen som jag brukade! Jag saknar det så hemskt mycket. Ska jag alltid vara såhär skev? Det känns som jag är instängd i en bubbla där jag sitter fast med alla kostiga och framförallt existentiella tankar som jag varken kan hantera eller komma ifrån. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag står och famlar efter de små stunderna som ska få mig att orka stanna kvar, men det känns så ensamt när allting bara är en dimma. Jag vet inte vem jag är längre. Jag vet inte om jag finns eller om jag faktiskt bara drömmer. Har sådan beslutsångest för allting och jag blir trött så fort.
Jag vill inte att Castor ska växa upp med en sådan mamma. En mamma som bara går runt och är arg och som inte kan hantera eller orka någonting för att hon blir så trött i huvudet. Jag börjar nästan fundera över om jag fått en stroke eller något utan att jag märkt det för jag är så otroligt hjärntrött och klarar inte av någon stimuli över huvud taget. Allt ljus skär i ögonen och ljud får det att dunka i hela huvudet. Ingen sömn i världen kan få mig att bli piggare eller något klarare i huvudet.
Jag vill fan inte ha det såhär längre! Känner mig som en liten fjårtis men fan åt helvete med den här jävla skiten!! Jag vill inte mer. Det måste ta slut snart.För det är ensamt här inne...
Jag är så trött. Så trött i hela mitt huvud och så förbannat less på att inte kunna vara 100% mentalt närvarande. Jag är trött på den där, osynliga väggen som avskärmar mig från verkligheten och jag vill bara slå sönder den och bli fri! Jag vill se världen som jag brukade! Jag saknar det så hemskt mycket. Ska jag alltid vara såhär skev? Det känns som jag är instängd i en bubbla där jag sitter fast med alla kostiga och framförallt existentiella tankar som jag varken kan hantera eller komma ifrån. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag står och famlar efter de små stunderna som ska få mig att orka stanna kvar, men det känns så ensamt när allting bara är en dimma. Jag vet inte vem jag är längre. Jag vet inte om jag finns eller om jag faktiskt bara drömmer. Har sådan beslutsångest för allting och jag blir trött så fort.
Jag vill inte att Castor ska växa upp med en sådan mamma. En mamma som bara går runt och är arg och som inte kan hantera eller orka någonting för att hon blir så trött i huvudet. Jag börjar nästan fundera över om jag fått en stroke eller något utan att jag märkt det för jag är så otroligt hjärntrött och klarar inte av någon stimuli över huvud taget. Allt ljus skär i ögonen och ljud får det att dunka i hela huvudet. Ingen sömn i världen kan få mig att bli piggare eller något klarare i huvudet.
Jag vill fan inte ha det såhär längre! Känner mig som en liten fjårtis men fan åt helvete med den här jävla skiten!! Jag vill inte mer. Det måste ta slut snart.För det är ensamt här inne...
