Gott nytt!
Jaha, då var vi här igen, nyår, slutet på något gammalt och början på något nytt. Det är dags för de traditionella nyårslöftena, ni vet dem som man januari månad går in helhjärtat för, för att sedan, resten av året, bara låta rinna ut i sanden :P
Men på något vis tycker jag ändå att det finns en viss charm över att göra dessa listor varje år. Jag gillar tanken på att jag ska förnyas, pånyttfödas och reinkarneras till en bättre människa över natten. Jag gillar tanken på att jag ska göra en förändring, lägga om min livsstil och tanken på att rannsaka mig själv för hitta mina brister och sedan göra världsomvälvande stordåd! Även om jag någonstans djupt inne vet att jag med största sannolikhet, även detta år, inte kommer göra särskilt drastiska förändringar i min livsstil.
2014 gjorde jag dock stora förändringar. Det största framsteget detta år var att jag gjorde ett totallyft i mitt psykiska mående.
Från januari månad till maj-juni var jag ett totalt nervvrak och på gränsen till ett sammanbrott. Mina hypokondriska tankar och ångest var överväldigande och så påtaglig att jag blev tvungen att be omgivningen om hjälp. Det kom mer eller mindre ofrivilligt. Efter ett möte på spädbarnsverksamheten, där jag har kontakt med barnsjuksköterskan Irene, bröt jag ihop och började gråta framför henne när hon frågade mig hur det var. Efter det sattes processen i rullning. Irene kom som en räddande ängel, fixade läkartid, psykologkontakt och gav mig till och med sitt privata nummer så jag kunde kontakta henne när allt blev för jobbigt. De stunder jag bröt ihop kunde jag alltid ringa henne och hon kom över en stund och lugnade mig.
Jag träffade en läkare som satte in antidepressiva mediciner och fick även en KBT kontakt.
Under sommaren åkte jag till uppsala i två månader och samtidigt som jag lät medicinen börja verka, gjorde miljöombytet och familjen som omgav mig att jag succesivt började må bättre. Efter sommaren mådde jag mycket bättre.
Ett annat framsteg är att jag avslutade min utbildning som undersköterska och att jag dessutom fick de betyg jag strävat efter. För mig är det otroligt stort eftersom jag aldrig tidigare haft någon utbildning och aldrig heller trott att jag skulle få någon.
Och även om det var oplanerat och kom som chock, så är vi glada över den graviditeten vi åstadkommit =) Jag ser verkligen fram emot att få ett syskon till Castor och ska njuta ordentligt av graviditeten denna gång!
Kim lyckades få nytt jobb i stan och slipper därför pendla till och från Stockholm varje dag. Detta underlättar massor för oss båda och för Castor som får se lite mer av sin pappa.
Jo, 2014 har nog till stor del varit ett bra år! Men oj vad fort året gick! Hann knappt reflektera något under året. Vart tog det vägen egentligen?
Nyårslöften blir simpla för nästkommande år. Nr 1 är i alla fall att försöka stanna upp och njuta av nuet. Ta en sak och en dag i taget.
Jag skulle även behöva skapa lite mer rutiner, eftersom jag blivit så förslappad och trött den senaste tiden. Regelbundna sovtider, mattider och så någon halvtimmes promenad varje dag för motion. Tänker inte göra något löfte om hårdträning och gym. Tar jag mig dit så är det bara ett plus.
Något jag däremot tänker lova är att bli bättre på att göra knipövningar. Har slarvat massor med det, och eftersom jag är gravid igen så är det verkligen på tapeten. Har laddat ner en app till mobilen som ska påminna mig tre gånger varje dag med att knipa!!
Ska nog även göra ett lite löfte om att läsa lite fler böcker (bortsett från kurslitteratur) 2015. Jag gillar att läsa men har istället för böcker legat och pillat på telefonen när jag gått och lagt mig. Det borde jag sluta med. Pilla på telefonen hela tiden.
Och maffiga betyg såklart, det sista halvåret som är kvar av skolan innan jag får ett fullständigt slutbetyg!
Sen kanske jag även kan göra ett litet löfte att försöka ta fler bilder på mig och Castor tillsammans, då det är en bristvara. Och så släppa kontrollbehovet en aning, allt behöver inte vara perfekt!
Ja, det var väl det :P Nu får ni ha ett underbart nyårsfirande, ta det lugnt med festandet och så ses vi igen nästa år! Det året som ska vara BÄTTRE än alla andra föregående år!
2015 here I come !!
YOLO & SWAG!
Från januari månad till maj-juni var jag ett totalt nervvrak och på gränsen till ett sammanbrott. Mina hypokondriska tankar och ångest var överväldigande och så påtaglig att jag blev tvungen att be omgivningen om hjälp. Det kom mer eller mindre ofrivilligt. Efter ett möte på spädbarnsverksamheten, där jag har kontakt med barnsjuksköterskan Irene, bröt jag ihop och började gråta framför henne när hon frågade mig hur det var. Efter det sattes processen i rullning. Irene kom som en räddande ängel, fixade läkartid, psykologkontakt och gav mig till och med sitt privata nummer så jag kunde kontakta henne när allt blev för jobbigt. De stunder jag bröt ihop kunde jag alltid ringa henne och hon kom över en stund och lugnade mig.
Jag träffade en läkare som satte in antidepressiva mediciner och fick även en KBT kontakt.
Under sommaren åkte jag till uppsala i två månader och samtidigt som jag lät medicinen börja verka, gjorde miljöombytet och familjen som omgav mig att jag succesivt började må bättre. Efter sommaren mådde jag mycket bättre.
Ett annat framsteg är att jag avslutade min utbildning som undersköterska och att jag dessutom fick de betyg jag strävat efter. För mig är det otroligt stort eftersom jag aldrig tidigare haft någon utbildning och aldrig heller trott att jag skulle få någon.
Och även om det var oplanerat och kom som chock, så är vi glada över den graviditeten vi åstadkommit =) Jag ser verkligen fram emot att få ett syskon till Castor och ska njuta ordentligt av graviditeten denna gång!
Kim lyckades få nytt jobb i stan och slipper därför pendla till och från Stockholm varje dag. Detta underlättar massor för oss båda och för Castor som får se lite mer av sin pappa.
Jo, 2014 har nog till stor del varit ett bra år! Men oj vad fort året gick! Hann knappt reflektera något under året. Vart tog det vägen egentligen?
Nyårslöften blir simpla för nästkommande år. Nr 1 är i alla fall att försöka stanna upp och njuta av nuet. Ta en sak och en dag i taget.
Jag skulle även behöva skapa lite mer rutiner, eftersom jag blivit så förslappad och trött den senaste tiden. Regelbundna sovtider, mattider och så någon halvtimmes promenad varje dag för motion. Tänker inte göra något löfte om hårdträning och gym. Tar jag mig dit så är det bara ett plus.
Något jag däremot tänker lova är att bli bättre på att göra knipövningar. Har slarvat massor med det, och eftersom jag är gravid igen så är det verkligen på tapeten. Har laddat ner en app till mobilen som ska påminna mig tre gånger varje dag med att knipa!!
Ska nog även göra ett lite löfte om att läsa lite fler böcker (bortsett från kurslitteratur) 2015. Jag gillar att läsa men har istället för böcker legat och pillat på telefonen när jag gått och lagt mig. Det borde jag sluta med. Pilla på telefonen hela tiden.
Och maffiga betyg såklart, det sista halvåret som är kvar av skolan innan jag får ett fullständigt slutbetyg!
Sen kanske jag även kan göra ett litet löfte att försöka ta fler bilder på mig och Castor tillsammans, då det är en bristvara. Och så släppa kontrollbehovet en aning, allt behöver inte vara perfekt!
Ja, det var väl det :P Nu får ni ha ett underbart nyårsfirande, ta det lugnt med festandet och så ses vi igen nästa år! Det året som ska vara BÄTTRE än alla andra föregående år!
2015 here I come !!
YOLO & SWAG!
Vecka 16 (15+0)
Idag gick jag in i vecka 16 (15+0) och bjuder därför på denna graviditets första, om än inte så häpnadsväckande, magbild =) Någonstans där inne gömmer sig vår ninja zombie jägar avkomma.
Jag har ännu inte kännt några "riktiga" sparkar, men lite "bubblande" från och till som jag misstänkar kan vara bebis som rör sig. Det känns som gaser, fast liiite annorlunda. Svårt att förklara, men känner igen det från min förra graviditet.
Den här veckan räknar jag dock med att få uppleva en första spark. Med Castor kom den första 15+6 och än så länge har denna graviditet varit nästintill identisk med den förra.
Magen ser likadan ut, jag har gått upp lika mkt i vikt och jag har samma symtom (illamående, ömma och stora bröst, flytningar, huvudvärk, hunger, etc).
Jag vet att symtom inte har någonting med könet att göra, men jag har så svårt att tänka mig att det ska komma ut något annat än en exakt kopia av Castor :P. Vi har dock bestämt oss för att inte ta reda på könet denna gång.
Jag har ännu inte kännt några "riktiga" sparkar, men lite "bubblande" från och till som jag misstänkar kan vara bebis som rör sig. Det känns som gaser, fast liiite annorlunda. Svårt att förklara, men känner igen det från min förra graviditet.
Den här veckan räknar jag dock med att få uppleva en första spark. Med Castor kom den första 15+6 och än så länge har denna graviditet varit nästintill identisk med den förra.
Magen ser likadan ut, jag har gått upp lika mkt i vikt och jag har samma symtom (illamående, ömma och stora bröst, flytningar, huvudvärk, hunger, etc).
Jag vet att symtom inte har någonting med könet att göra, men jag har så svårt att tänka mig att det ska komma ut något annat än en exakt kopia av Castor :P. Vi har dock bestämt oss för att inte ta reda på könet denna gång.
Nu börjar jag komma in i de "roliga" delarna av graviditeten. När lite mage börjar synas och man kan känna fosterrörelser. Ser faktiskt fram emot denna graviditet och mår så mycket bättre (psykiskt) denna gång än vad jag gjorde förra gången.
Bebis, årsdag, uska, matförgiftning och jul!
Natt!
Uffe Björn skäms inte för sig!